---BOLLERUPS NATURBRUKSGYMNASIUM---

Lagmannen Tage Ludvig Sylvan kan sägas vara upphovsman till Bollerup som utbildningsplats.

Sylvan var borgmästare i Ystad när han övertog Bollerup 1844. Han var en man med moderna idéer som haft stor betydelse för jordbrukets utveckling. Han importerade maskiner från England för att effektivisera arbetet. Hans framsynthet och moderna tänkande ledde till att han så småningom blev mycket förmögen.

Där dåtid och framtid möts

Bollerups Lantbruksinstitut drivs idag av stiftelsen Lagmannen Tage Ludvig Sylvans Lantbruksinstitut Bollerup, som bildades genom Sylvans testamente i slutet av 1800-talet. Verksamheten startade 1902 och uppdraget var då att driva Bollerups gård i utbildnings- och forskningssyfte. Idag är Bollerup en friskola med riksintag som kan erbjuda naturbruksprogram med häst- och jordbruksprofiler. Våra ca 270 elever bor på skolans internat som ligger på skolområdet. Lantbruket omfattar en välskött areal av 720 hektar. Förutom en omfattande djurhållning baserad på nöt- och mjölkdjur, får och svin är institutet också känt för sin uppfödning och avel av kvalitetshästar. Besättningen är av svenskt halvblod och består idag av ca 150 hästar av vilka ett 100-tal utnyttjas i undervisningen.

HISTORIK

Bullathorp –Boolthorp – Bollerup

Bollerup har genom tiderna stavats på många olika sätt. Allt tar sin grund i den förste ägarens namn. Han hette Bulle och gav namn åt byn och även hela bygden – Bullathorp.

Platsen där Bollerups Lantbruksinstitut och Naturbruksgymnasium har sitt säte, rymmer många historiska intressanta händelser sedan den ovan nämnda Bulle gav platsen sitt namn på 1100-talet. Platsen kan också uppvisa en lång rad av intressanta ägare. Man kan nog påstå att det var de båda mäktiga danska ätterna Due och Krognos som tydligast satt Bollerups namn på den danska och skånska kartan. Det var Stig Olofsen Krognos hustru Barbara Torkelsdatter Brahe, som tillsammans med Danmarks drottning Dorothea, år 1475 till häst gjorde en pilgrimsresa till Rom. Man uppskattar att de genomsnittligt färdades 7 mil om dagen på denna långa resa. Hos påven lyckades hon utverka privilegiet, att vissa dagar få förrätta andakt i någon av hennes kyrkor, bland annat i S:t Petri i Bollerup.

Olof Stigsen Krognos lät uppföra Bollerups borg på slutet av 1400-talet. Han var en av Danmarks absolut mäktigaste män. När hans dotter år 1502 gifte sig på Bollerup med riksrådet Tyge Axelsen Brahe, höll han det i särklass mest storslagna bröllopet som skådats i skånsk historia. Genom noggranna nedteckningar kan man i detalj läsa hur bröllopet gick till och vad det kostade. Den sammanlagda kostnaden kan jämföras med vad man på den tiden fick betala för ett stort skånskt herregods. En av bröllopsgästerna, en biskop, blev strax efter bröllopet kallad till Köpenhamn av den danske kungen. Biskopen lär då med brev svarat, att han av sviterna från bröllopet på Bollerup, ännu inte var skickad att gå i guds och konungens tjänst. Detta lär han ha skrivit sex månader efter själva bröllopsdagen.

Det finns genom tiderna många fler intressanta och berömda ägare till Bollerup, bland andra Falk Lycke som var kunglig befallningshavare på Kristiansopel mellan åren 1618 till 1624. Han ägde också Kronovall. Falk Lycke beskrevs som en synnerligt skicklig matematiker och ritare. Han behärskade sex språk i både tal och skrift. Dessutom var han berest. Under sin tid utomlands hade han sammanlagt under tjugo år tjänat både den engelska flottan och den spanska armén.

Efter 1600-talet duggade ägarbyten tätt med namn som Otto Rantzau och Johan Ludvig Hård. Den senare fick 1756 på grund av inblandning i revolutionsförsöket fly till Preussen, varvid direktören för Ostindiska Kompaniet Niklas Sahlgren köpte Bollerup. 1766 tog den berömde Jonas Ahlströmers son Klas över godset. Han i sin tur sålde Bollerup vidare till greven Erik Ruuth för 80 000 riksdaler.

Näste ägare blev hovmarskalken Achates von Platen. Sju tunnor guld var köpeskillingen denna gång. 1818 skedde nästa ägarbyte, då var det den förste Bernadotten, Carl XIV Johan, som köpte Bollerup. Vid Carl XIV Johans död såldes Bollerup för 300 000 Riksdaler, köpare var Tage Ludvig Sylvan.

Någon gång mellan 1720 och 1730 kom en ung bondgosse hit från Småland. Han upptogs och uppfostrades av de båda systrarna Rantzau, vilka var ägarinnor till Bollerup. Judith Birgitta Rantzau och Henrietta Amalia Rantzau var ogifta döttrar till Otto Rantzau. Den unge bondgossen blev med tiden förvaltare på Bollerup och antog namnet Sylvan efter sin skogsbevuxna hembygd. Han blev stamfader för släkten Sylvan.

Tage Ludvig Sylvan var avkomling av den tidigare nämnda Sylvan. Han föddes 1801 i Ystad, son till borgmästare Peter Sylvan. Efter studier i Lund och något års tjänstgöring som rådman i Ystad, blev han 1830 borgmästare samt erhöll 1837 titeln lagman.

Genom sitt giftermål med Fredrique Lundgren, dotter till kommerserådet Carl Martin Lundgren i Ystad, byggde han upp en betydande förmögenhet. Han investerade delar av sin förmögenhet i flera betydande gårdar och jordagods såsom Bergsjöholm, Öja, Bollerup, Glimmingehus, listan kan göras betydligt längre. Till sist avsade han sig borgmästarämbetet och blev helt och hållet jorddrott.

Som jordbrukare var han långt före sin tid. Han köpte in moderna maskiner från England; självgående lokomobil, ångdriven tröska och andra märkvärdigheter som aldrig tidigare skådats i Sverige. Han blev med tiden allt mer förmögen, ”Rik som Sylvan” blev ett talesätt på Österlen.

Tage Ludvig Sylvan köpte som tidigare nämnts Bollerup 1844 av Carl XIV Johan. Med den nye ägaren kom för egendomen ett storartat uppsving och avkastningen uppdrevs så att gården vid sekelskiftet kunde värderas till 1 139 400 riksdaler. Det var för övrigt nära tusen gången så mycket som Stig Pedersen Krognos gav för godset 1401.

Bland förbättringarna som han genomförde kan särskilt nämnas, att han påbörjade skogsplanteringarna samt utvidgade corps – de – logiet. Han planerade mycket av det vi idag ser på Bollerup bl a den magnifika ladugårdsbyggnaden, som hans son Peter Hjalmar fick uppdraget att bygga.

Efter Carl XIV Johans död mottog Tage Ludvig Sylvan änkedrottningen Desideria liksom kungen Oscar I som sina gäster. Samtidigt med sin jordbrukargärning var han en stor idealist med både religiösa och sociala intressen. Han var bland annat en aktiv nykterhetsman. Han gjorde insatser för sina anställdas bästa och byggde bra arbetarbostäder. Mest känd blev han för sina donationer. Han grundade stiftelserna Fridhem och Sorgenfri. Till Ystad stad skänkte han ett helt sockerbruk i Öja och ett stort landområde samt kontanta belopp, vilket allt skulle användas för bostäder åt arbetarklassen. Han ägnade särskild forskning åt filosofiskt religiösa ämnen. För att sprida kunskap om Gud i hans skapelse, utgav han i översättning en bok om världens oändlighet. Han gav också ut en bok om andeläran, för att antyda människoandens samband med Guds väsen.

År 1876 upprättade han sitt testamente, enligt vilket Bollerup donerades till ett lantbruksinstitut för Kristianstads län med förbehåll, att lagmannens son Peter Hjalmar Sylvan, skulle få inneha arrendet till 1898. Till styrelsen för institutet utsågs enligt testamentet landshövdingen i Kristianstads län jämte en delegerad från Hushållningssällskapet i länet, kronofogden och häradshövdingen i Ingelstads härad samt kyrkoherden i Bollerups socken.

Tage Ludvig Sylvan dog 1879 och hans son Peter Hjalmar dog 1897. Tage Ludvig Sylvan är begravd i Ystad medan sonen vilar på Bollerup.

Tage Ludvig Sylvan uttalade i sitt testamente: ”Jag anser, att ett lantbruksinstitut bör vara, jämte en mönsterfarm, där var och en utan skolgång kan se, huru lantbruk bör ändamålsenligt ställas och bedrivas, ett experimentalfält och en agrikulturkemisk försöksanstalt. Vad angår egendomens brukningssätt, så bör det huvudsakligen avse kreatursavel, för att kunna föregå med exempel, huru hästar